Snart nytt år

Nyårsafton. Fyrverkerierna smäller och glittrar utanför fönstret (och har gjort det varenda kväll i tre veckor nu ungefär så det känns inte särskilt speciellt nu) och jag kommer äta en god tre rätters middag ikväll. Fast jag ska inte önska alla gott nytt år än. Jag tänkte att först ska jag ta en genomgång av det året som tar slut ikväll, 2007.

Vi kan ju börja med förra nyårsafton, eftersom den började året. Det var tänkt att bli en lugn tjejkväll, och det började faktiskt så, med att vi gjorde middag tillsammans. Jag hade köpt ungefär 15 olika sorters frukterså vi gjorde en exotisk planka. Mycket intressant eftersom jag hade köpt frukter jag inte hade nån aning om vad det var för nåt. Men i vilket fall så gick sen upp och spelade lite Wii (ni vet det där tv-spelet där kontrollen är sladdlös så spelar man ett tennisspel håller och viftar man med dosan som om det vore ett tennisrack) och då plötsligt ringer det i Malins telefon (hon var närvarande den kvällen som ni kaske förstår) och Rickard säger "Hallå! Vi är här nu" ungefär och vi springer skrikandes och skrattande ner igen och släpper in Rickard och Jonas. Senare skjuter vi även rakteter och äter massa godis så det var en rolig början på 2007 måste jag säga.
Tyvärr måste jag säga att jag kommer inte ihåg så mycket mer från dom första månaderna. Det var en massa smågrejjer såklart, men det jag vet är att jag var på Rickard och Sandras födelsedagskalas. Det var roligt och det var även första gången jag åkte tåg alldeles ensam. Jag åkte hem på natten medan alla andra sov hos sina pojkvänner eller så bodde dom i närheten. Men men, det var ju a problem så...
Nästa grej som dyker upp i huvudet på mej var min, Elin, Sara, Sofie och Amandas projektarbetsresa. Det var en rolig och välplanerad resa (vi fick till och med MVG på det!) och vi hade kul större delen av tiden. Naturligtvis var vi lite småtrötta och lättirriterade på varandra emellanåt också men det var ju inget konstigt med tanke på att vi spenderade 24 timmar om dygnet med varandra och bodde enbart i enrums campingstugor (utom en, den hade faktiskt två rum). Men det överlevde vi och vi var fortfarande kompisar efter resan, vilket måste ses som nåt positivt, eller hur :D
Efter det var det påsk och min födelsedag, men eftersom jag fyllde 19 var det ju ingen stor grej men jag hade en liten tjejkväll hemma hos mej, tror jag i alla fall.
Sen tog jag ju studenten i år också. Det måste jag ju säga att det var roligt. Utsikten att inte behöva gå i skolan i helt år var väldigt upplyftande tycker jag allt. Jag tänker inte gå in på några detaljer, börjar jag kommer jag väl till slut berätta allt och då kommer ni inte orka läsa till slutet förmodligen. Så var ni inte själva med, synd om er, skriv ett mejl om ni är intresserade av att veta (även om det kanske kan va lite sent påtänkt så här ett halvår i efterhand).
Sen började ju sommaren, rent teoretiskt iaf, för om jag kommer ihåg rätt var det inte direkt fint väder i början. Det regnade rätt mycket från och med min studentdag ungefär. Men det gjorde mej inte så mycket. Då var jag på full jakt efter en plats som au pair, och jag hittade ju en också. Fast den hade början senare än vad jag hade planerat så jag åkte helt enkelt på läger också för att fylla ut tiden :P Och det var ett roligt läger. Massa trevliga människor och massa roliga saker att göra.
Fast allra roligast den sommaren, näst efter lägret, var de två sista veckorna före jag flyttade. För oj vad mycket kompisar jag umgicks med då. Jag ville ju säga hej då till alla så jag träffade en massa människor var och varannan dag. Och jag var i centrum varenda gång! Fatta det, hur mycket bättre kan det bli eller? :P
Efter att jag sen flyttat hit, till Österrike, har ni kanske redan läst det mesta som jag skrivit och då vet ni ju hur jag har haft det. Men en kort sammanfattning är att jag har upplevt många nya saker och har varit både glad och ledsen. Jag tror att jag har blivit lite mer vuxen under den här hösten och vintern. Jag menar, när man har ansvar för två små barn är man nästan tvungen att bli vuxen. Fast ni behöver inte oroa er, jag har fortfarande mitt glada barnasinne kvar, men har ni erat glada barnasinne kvar? :P

Så, nu är vi tillbaka vid nyårsafton igen då. Och den kommer firas lite annorlunda mot förra gången. Men jag är säker på att jag kommer ha en glad avslutning på det här året också och jag hoppas att nästa år kommer fyllas av en massa nya roliga fester och resor och andra händelser, både för mej och för alla er som läser detta! Mina sista ord i den här bloggen blir alltså:


God Jul och Gott Nytt År!

Christkind

Nu när det börjar närma sej jul så här (bara 6 dagar kvar!) tänkte jag berätta en sak för er, Jultomten finns inte! I alla fall inte i Österrike. Hit kommer ingen stor vitskäggig man med röda kläder och delar ut julklappar till barnen. Istället är det Christkind som gör det jobbet. Och vem är då Christkind? Ganska lätt att gissa egentligen om man tänker på att kind betyder barn och Christ = Kristus, alltså är det Jesus barnet som delar ut paket till alla snälla barn i Österrike. Lite tråkigt va? Att behöva ge bort en massa presenter till alla andra på sin egen födelsedag. Och inte är det nog med det, han måste dessutom klä granen. För om vi ska berätta lite mer systematiskt hur det går till så kvällen före julafton går alla barn tidigt i sängs (förhoppningsvis iaf) och är jättespända. För under natten kommer Christkind att komma på besök. Så när barnen sover flyger Christkind in i huset iklädd en vacker vit klädnad och dekorerar granen och lägger alla julklappar under granen. När allt är klart pinglar han i en liten silverklocka och flyger ut igen innan någon har hunnit se honom. En del människor säger sej ha sett en skymt av hans vita dräkt när han flyger ifrån huset, men det är inget man kan bevisa. Sen på morgonen kommer barnen springandes och förundras över den vackra granen och alla julklappar som Christkind varit snäll nog att lägga dit. Föräldrarna istället försöker nog ta sej en liten sovmorgon just den morgonen, för dom har förmodligen inte hunnit sova så mycket under natten, hur nu det kan komma sej?


Okej, det var den fina sagan :D Jag hoppas att ni förstår att det egentligen är föräldrarna som gör allt jobb med granen och julklapparna? Annars så säger till er att naturligtvis är det Christkind som gör allt, och sen ber jag er att inte läsa vidare nu. För i år kommer jag få ta del av allt jobb natten före julafton. Jag måste ju säga att jag tycker det verkar lite jobbigare med Christkind än med jultomten. När hela granen ska kläs efter att barnen lagt sej, vilket en sån natt kan bli rätt sent när barnen är så spända av förväntan inför nästa dag. Som tur är det åtminstone bara granen, alla andra juldekorationen kan man göra tidigare, vilket underlättar till viss del. För det tar ändå en viss tid att klä en hel gran med alla ljus, kulor och glitter. Och sen är det julafton dagen därpå och då måste man förbereda julmiddagen och allt annat som inträffar på själva julafton. Fast det kan ju också förklara varför man äter Julmiddagen på kvällen i Österrike istället för mit på dagen som i Sverige, föräldrarna måste få sova ut lite på morgonen om dom ska orka med hela julafton. Jaja, i vilket fall som helst då så äter man som sagt den stora julmiddagen med släkt och familj på kvällen, och före det går man i kyrkan. Så man har hela dagen på sej att förebera, och sen klockan 16 börjar gudstjänsten som vi ska gå på (så man kan nästan säga att jag går i kyrkan istället för att se på Kalle Anka, fast edm en timmes förkjutning) och efter det äter man middag. Och jag tror att det sen är först efter middagen som man öppnar paketen, vilket betyder att barnen hinner gå och längta efter julklapparna rätt länge innan dom faktiskt får öppna dom. Men på det stora hela är det inte alltför många skillnader mot ur jag brukar fira jul hemma (bortsett från allt med Christkind, när man äter, vad man äter, och att man går i kyrkan på eftermiddagen istället för mitt i natten, vilket gör att det är nog ungefär allt som är annorlunda i alla fall, men men).

Kräftor och lussebullar

Den här helgen var trevlg måste jag säga. Det var lite sorgligt att jag missade ett säkerligen roligt kalas i Sverige, men vi hade fest här också. En underlig fest med svenska mått mätt, och då skulle det enda vara en svensk fest. Vi hade nämligen kräftskiva här i lördags. Det första undeliga är ju att det redan är december och inte augusti eller september. Men just för att det var december hade vi glögg, pepparkakor och lussebullar som välkomstsnack. Men själva middagen var i alla fall en riktig kräftskiva (även om årstiden är fel) med hattar, och kräftlyktor och papparsförkläden med kräftmotiv och snaps och allt som hör till. Fast det här med snaps har inte österrikarna förstått, de dricker hellre ren vodka i snapsglasen än riktig snaps. Men men, snapsvisor sjöng vi ändå :P På svenska :D Vi hade tryckt ut ett A4 med texterna till en del lätta snapsvisor så dom hade texten framför sej och så sjöng jag en gång först så dom fick höra hur det skulle låta på ett ungefär och sen sjöng dom med andra gången.  Vi sjöng en del österrikiska dricklåtar också, men dom svenska snapsvisorna var roligast. Fast sen var jag ju tvungen att visa hur man skulle äta kräftor också, för det görs inte i Österrike i vanliga fall och Per hade lärt sej att det bara är klorna och stjärten som går att äta. Men jag visade hur det skulle göras ordentligt och dom flesta tyckte faktiskt att det var riktigt gott. Jag blev kallad proffessionell kräft-ätare :P  För jag kunde en massa bra knep på hur man lätt kunde få upp kräftan och allt, fast det var roligt att se dom försöka :D


Men men, i övrigt kan jag ju tala o matt jag var sjuk förra veckan också, jag spydde. Så tisdag och onsdag låg till sängs i princip hela dagen. Och det gjorde ju verkligen att jag fick panik med julklappspaketet som skulle till Sverige. Men jag lyckades få iväg det i tid så nu känns allt lungt (nästan, jag har några julklappar kvar att köpa till folk här i Österrike).


En annan sak också. Jag har installerat bredband här nu :D Per hade köpt det för länge sen men installerade det aldrig så förra veckan sah an att om jag ville så kunde jag göra det. Problemet var att instruktionsboken var ju naturligtvis på tyska, och dom hade inte skickat med någon installations-cd så jag fick göra alla inställningar manuellt efter instruktionsboken, som var på tyska som sagt. Men jag lyckades och allt fungerar precis som det ska, så grattis till mej :D


Nikolaus och Krampus

Idag, 6:e december, kom Nikolaus till Österrike. Det innebär att alla snälla barn (och snälla au pair-flickor!) får en massa godis och kanske en liten present också (jag fick bara godis men barnen fick varsin film). Det där påminner ju lite om Jultomten i Sverige, bara det att jultomten kommer med julklappar och inte godis (även om julklapparna kan bestå av godis). För övrigt finns jultomten (och Christkind som jag kommer berätta om nån annan gång) finns också och dom dyker upp på julafton. Det finns också en till skillnad mellan Nikolaus och Jultomten, och det är att Nikolaus har en medföljare, Krampus, som ska föreställa djävulen med horn och klor (och efter vad jag fått lära mej är han julbockens föregångare) och han bestraffar de barn som har varit olydiga med att smiska dom med ett knippe torkat ris. Jag ska kanske också tillägga att Nikolaus var en biskop som blev helgonförklarad för att han var en vänlig själ och hjälpte de som hade det svårt väldigt mycket, ungefär. Fast nuförtiden ser man inte Krampus så ofta, han brukar väl hålla sej i skuggorna eller nåt, men till dagiset och på torget brukar Nikolaus dyka upp och dela ut lite sötsaker till barnen. Naturligtvis kommer Nikolaus hem till alla barn också (annars hade ju inte jag fått nåt eftersom det inte är direkt troligt at jag fått nåt om jag kommit till dagis för att hälsa på Nikolaus)), men han gör det på natten när alla sover så hemma får barnen aldrig se Nikolaus. Men, det är inte bara att att gå och lägga sej och hoppas att godiset finns nånstans i huset  när man vaknar, nä. Nikolaus har för vana att lägga godiset i stövlarna, eller i ihoppysslade biskophattar (heter det hattar? eller möjligtvis biksopkåpor?) av papper, så det måste barnen förberade kvällen före, putsa stövlarna och ställa dom nånstans där Nikolaus verkligen ser dom. Sen har dom ju naturilgtvis svårt att somna av all spänning med att när man vaknar kommer det att finnas godis som väntar på en (jag menar, hur är inte vi svenska barn dan före julafton till exempel?!).

Fast Krampus ser man visst förresten kom jag på, fast inte den riktiga (som om nån av alla Nikolaus vore den riktiga). Men lördagen före Nikolaus hålls Krampusloppet, vilket är att alla som vill får delta i en typ av löptävling, men man måste vara utklädd till Krampus. Jag var inte där och kollade själv så jag vet inte riktigt vad det är egentligen, men jag hörde på radion dagen efter (alltså i söndags) att det tydligen är rätt mycket problem med att folk dricker lite för mycket i samband med det här, och att det diskuteras om att alla ska behövas alkoholtestas före loppet eller nåt liknande. Men men, det är väl baksidan med stora folkfester antar jag. I vilket fall så tycker jag bättre om Nikolaus eftersom han gav mej godis! (Även om jag själv till viss del var Nikolaus eftersom jag hjälpte till att lägga i godiset i stövlarna :P )

RSS 2.0