Helens blogg

Så skriver jag igen nu då. Jag har varit på ett väldigt exklusivt café idag tillsammans med Gabi och Sophie (och tack och lov betalade inte jag). Det var otroligt gott det vi åt och drack, två bitar tårta, två kopper te och ett glas saft, men vi betalde ungefär 160 kr för det och det är verkligen ett vansinnespris tycker jag. Så speciellt var det inte (bortsett från att dom bakar alla sina tårtor själva och att det var som på en restaurang, att man kom in och blev visade till ett bord och att det sprang omkring servitörer i svarta byxor och vita skjortor och så där). Men men. Gabi tycker om det caféet och sa att vi skulle gå dit och det var verkligen skönt att få sitta ner en stund. För före cafébesöket hade jag varit på biblioteket i andra änden av stan och på en av shoppinggatorna och i stort sprungit fram och tillbaka rätt mycket (i 7cm klack ska tilläggas). Jag åkte iofs tunnelbana rätt mycket av dom långa sträckorna men det blec rätt mycket att gå ändå. Men det var en väldigt trevlig dag måste jag säga. Och jag hittade en jätterolig affär som jag inte sett tidigare. Där köpte jag lite smågrejer som jag egentligen inte behöver just nu men säkerligen så småningom (ramar, stearinljus formade som blommor och lite grejer att ge som presenter). Och på biblioteket hade jag först lånat fem böcker också så jag har nåt att läsa :D så dom släpade jag omkring på också. Under tiden som lånade böcker och shoppade oplanerade saker var Gabi och Sophie på bio och såg en barnfilm som jag inte var direkt intresserad av, därför hamnade jag på biblioteket istället. En trevlig dag som sagt (eller skrivet).

Jag måste säga att jag har börjat vänja mej vid att springa omkring i Wien och åka tunnelbana hit och dit. Det är faktiskt rätt roligt även om det kändes annorlunda i början. Jag menar, lilla Lidköping är verkligen litet om man jämför.

I övrigt vill jag tala om arr jag är numer helt övertygad om att vi i Sveriga inte borde ha betyg i skolan tidigare än vad det redan är. För här i Österrike har dom betyg redan från första klass och man ser verkligen hur det tar det roliga ur skolan och vilken press barnen hamnar under. Visserligen får nästan alla högsta betyg i första klass, men tänk då vilken otroligt skam om man inte får det istället. Och detta måste barnen leva med då. Och jag kan tala om att det är verkligen inte lätt för barnen. Bara i Johannes klass är det en som gråter varje dag över läxorna, en som har börjat stamma igen efter att ha blivit av med det några år tidigare bara och flera bråkar över läxorna o.s.v. Det är verkligen inte bra för barnen med den pressen som ligger över dom på grund av betygen. Fast sen måste jag säga att jag förstår mej inte på Johannes lärare heller. Hon försöker ju verkligen inte göra saken bättre när hon ger dom ett ton läxor varje dag, litet matteprov varje vecka, tyskaprov varannan vecka och ibland ett läseprov dessutom. Denna veckan hade Johannes läseprov på onsdagen, tyskaprov på torsdagen och matteprov på fredagen. Och Johannes är bara 9 år! Ytterligera en idioti är att lärarinnan läsaer upp hur många fel alla hade på de olika proven högt i klassen så alla vet vem som hade noll fel och vem som hade 15 fel. Vilket bara det är dumt och fel sätt att räkna på när man räknar hur många fel istället för hur många rätt, men det visar precis hur hela skolsystemet i Österrik fungerar. Uselt tycker jag!

Först vill jag säga ursäkta att jag inte skrivit på relativt länge men det har faktiskt inte funnits så mycket att skriva om plus att vi har haft lite problem med internet så jag har inte heller haft möjlighet att lägga upp ett inlägg. Men iaf nu skriver jag igen och tänkte den här gången börja med lite vad jag gjort det senaste och vad jag planerar ungefär :P Till att börja med så har ju skolan börjat igen och jag har återgått till normala arbetstider, vilket innebär att jag måste gå upp tidigt varje morgon igen. Det var svårt i måndags kan jag ju säga eftersom jag också hade lov över jul och nyår och sov till elva halv tolv ungefär varje dag. Men men, det är ju som för alla som går i skolan fortfarande också.

Jag har också skaffat mej ett bibliotekskort på stadsbiblioteket i Wien nu och lånat några böcker. På tyska då förstås. Och dum som jag är väljer jag ju otroligt komplicerade böcker att läsa eftersom det är dom som intresserar mej. Till exempelt en thriller, och man måste ju förstå i princip vartenda ord för att man ska förstå alla vändningar och hinter och misstag som mördaren lämnar efter sej o.s.v.  Sen lånade jag också en bok av Douglas Adams, dte är författaren till Liftarens guide till galaxen, fast en annan bok som heter Der lange, dunkle fünfuhrtee der seele (Själens långa, mörka klockanfemte). Och alla som last nåt av Douglas Adams tidigare förstår svårigheten med att läsa hans böcker på nåt annat språk än sitt modersmål. Han skriver I otroligt långa invecklade meningar så jag får oftast läsa varje mening som den är först och sen en gång till och ta bort alla förvillande bisatser som han tryckt in i mitten för att överhuvudtaget förstå vad han vill ha sagt med meningen. Plus att han skriver på ett rent allänt underligt sätt (till exempel vid ett tilfälle skriver han att ett kylskåp lurpassar, jag menar hur lät att det lista ut när man inte kan ordet lurpassa på tyska och det inte finns med i ordboken)(om ni har svårigheter att förstå vad jag menar så tank er att ni laser mina texter på tille exempel tyska, det skulle kunna vara smått förvirrande om man inte hanger med i alla tänkegångar och snabba vändningar). Men jag tycker att jag klarar mej rätt bra hittills och har inte alltför mycket svårigheter bara jag läser meningarna några ganger oh funderar i några minuter over tvetydigheter och synonymer :P

Men men, biblioteket har även ett stort förråd med filmer så nu mer behöver jag inte köpa en film varenda gång jag känner för att se en film utan jag kan låna några filmer på biblioteket istället, för några vanliga filmuthyrningsställen har jag överhuvudtaget inte sett till, jag tror inte att dom överhuvudtaget kommit på den idéen här i Österrike än. Fast det hindrar mej inte från att köpa filmer ändå :P Fast jag har kommit på att det kommer se väldigt underligt ut i min filmhylla när jag kommer hem till Sverige igen och alla titlar är en salig blandning av svenska, engelska och tyska. Som tur är behöver jag åtminstone bara ha titlarna på tyska på filmerna jag köper här, man kan som tur är välja engelskt tal på själva filmen. Så ikväll planerar jag att se Happy feet (tecknad film med pingviner som steppdansar) och Dreamcatcher (baserad på boken av Stephen King med samma namn)

Så, mer orkar jag inte skriva den här gången. Så förmodligen får ni vänta ytterligare två veckor eller nåt sånt till nästa inlägg. Vill ni höra av mej tidigare så får ni skicka ett mejl eller nåt för mejlen kollar jag lite oftare än varannan vecka.