Helens blogg

"It's the end of the world as we know it, and I feel fine."

När jag tog studenten tänkte jag att det är en väldigt passande låt, för det var precis så jag kände det. Större delen av mitt liv då hade jag gått i skolan (så är det ju fortfarande, det är ju bara ett år sen jag slutade) och även om det har varit olika skolor och olika människor har ändå mönstret varit relativt likadant och det var nåt man var van vid. Sen tar man studenten och plötsligt är det slut på det mönstret. För även om man pluggar vidare på högskola eller universitet så är det inte samma sak som att plugga på gymnasiet. Det är helt enkelt slut på ens egna lilla värld som man känner den och en ny värld börjar. Och personligen tyckte jag det var en otroligt skön känsla. Fast det kan kanske mest berott på att jag var fruktansvärt skoltrött.

I vilket fall så hade jag sen lång tid tillbaka bestämt mej för att jag ville åka som au pair efter studenten och det har jag ju nu gjort. Och det blev början på min nya värld, en värld där jag lever i Österrike, ett tysktalande land, i närheten av Wien, en betydligt mycket större stad än lilla Lidköping. Jag sa hej då till min familj och alla mina vänner och flyttade in i en helt ny familj, en familj som bara genom att barnen är 3 och 9 år gamla är så otroligt annorlunda mot min egen. Så man kan lugnt säga att världen som jag kände till den tog slut och att jag gick in i en ny. Men det har visat sej vara en otroligt trevlig och rolig värld. Jag har trivts jättebra här i Österrike med alla människor och platser som faktiskt blivit nästan som ett andra hem nu. Och nu är det snart slut också. Än en gång tar världen så som jag känner den slut och det är dags att ta ett steg in i nästa. 

Det är så jag kommer att hålla på nu dom kommande åren. Hela tiden göra stora förändringar i mitt liv så att det enda konstanta är min personlighet. Naturligtvis kommer jag alltid försöka hålla kontakt med alla här i Österrike och alla mina kompisar i Sverige även om jag ändrar allt annat, men jag kommer återigen flytta ifrån många jag känner och jag kommer lära känna nya människor. Nu det kommande året blir förmodligen inte så stor skillnad när det kommer till kompisfronten bortsett från att jag förhoppningsvis kommer få en massa nya kompisar, men alla mina gamla kompisar kommer vara rätt lätt att hålla kontakt med eftersom jag bara flyttar till Göteborg, och det är ju inte så långt hemifrån plus att jag har kompisar och kusiner i Göteborg redan. Värre blir det när jag flyttar till Japan sen nästa höst (om jag har tur). Då gör jag igen så att jag lämnar allt välbekannt hemma för att flytta till ett annat land utan en enda människa jag känner. Kanske att det är nån mer från min japanskaklass som kommer till samma universitet som jag i Japan men det är inte säkert. Fast jag kommer fömodligen vänja mej vid hur världen ser ut då också och det kommer blir vad som är normalt. Det är tur att jag är en människa som har relativt lätt att anpassa sej till nya situationer, annars hade jag aldrig kunnat genomföra alla min drömmar :)