Helens blogg

Med idag så har jag tränat taekwondo här i Österrike tre gånger, och jag känner mej växlande bra och växlande kass. Så det jämnar ut sej rätt bra :P Den här klubben koncentrerar sej mer på poomsae tekniker (orkar inte förklara vad det är, kolla upp själva om ni vill veta) medan klubben i Lidköping var mer inriktade på själva kampdelen. Så alltid när vi tränar poomsae här så känner jag mej som en riktig nybörjare, för det är vad jag är på det, fast det är lite pinsamt eftersom mitt skärp visar att jag inte är nybörjare. Fast jag har föklarat detta så det är ingen som ser ner på mej :D utan jag får helt enkelt träna extra hårt på den biten nu. Plus att när vi tränar sparkar och sparring så är jag mycket bättre och kan visa vad jag egentligen går för, tur för mej så dom inte bara tror att jag är dålig :P

Fast det finns ett till problem förutom att jag är dålig. Språket. Nu har jag börjat vänja mej vid att ha tyska runt omkring mej, men i en gympasal med mycket akustik och folk som pratar samtidigt som tränaren så har jag riktigt svårt att förstå allt. Jag löser det problemet genom att helt enkelt vänta och se vad alla andra gör, och förstår jag inte ändå frågar jag nån. Fast förhoppningsvis vänjer jag mej vid att höra tyska där också, det skulle ju underlätta lite grann.

I vilket fall så känns det bra att ha börjat träna igen. Nu har jag lite mer av ett eget liv att leva när jag inte jobbar. Och jag mår bra av själva träningen också, jag menar, vem mår inte bra av träning, men just taekwondon är bra för mej så jag kann jobba av lite ilska emellanåt :P Och nu kanske jag kann fv lite kompisar här också och då få ännu mer av ett eget liv. Jag ska ju träna i den klubben ett år 2-3 gånger i veckan. Nån borde jag ju lära känna, eller?