Helens blogg

Jag har egentligen inte så mycket att skriva den här gången. Tänkte bara ge er en liten uppdatering och tala om att jag fortfarande lever :P

I vilket fall så den här veckan varit på mitt första scoutkväll här i Hollabrunn. Det var nervöst! Det var nästan sv jag funderade på om jag verkligen skulle gå, men bara den tanken gjorde att jag av ren trots gick dit. För jag tänker inte vara så feg att jag låter bli nåt för att jag är nervös. Men i vilket fall så hade jag tidigare när jag följt Johannes till scouterna frågat om när seniorscouterna träffades och fått veta dag ich tid. Sv jag tvingade undan min nervositet såpass mycket att jag gick dit. Och när jag närmade mej huset där det skulle vara svg jag att det lös i fönstrena men när jag gick in så hörde jag inga röster. Sv då blev jag naturligtvis ännu nervösare och började undra om det kanske var inställt just den kvällen eller nåt annat, men jag började öppna dörrar och kolla ifall det fanns nån där, för det lös ju faktiskt. Och sv hittade jag en kille i ett rum. Jag frågade lite försiktigt om han var scout och om dom hade scouter ikväll och när han svarade ja på båda frågorna andades jag ut och förklarade vem jag var och vad jag ville. Han var jättetrevlig och vi pratade en stund och allteftersom började alla andra dyka upp också. Den första killen som jag träffat tog det som uppgift att förklara att jag hans sedan länga försvunna syster som numera bodde hos honom. Jag skrattade lite grann åt det och förklarade sen när efter en liten stund att så var det inte alls. Det var en rolig kväll. Dom verkar vara ett trevligt gäng och jag tror jag kommer kunna hitta flera bra kompisar där. Mitt största problem var bara att alla pratade samtidigt med varandra och fort, så jag ahde lite svårt att hänga med i allt som sas men det var inget stort problem egentligen. Jag sa helt enkelt att jag inte förstod och då upprepade dom det dom sagt, svårare var det inte.

Sen så har jag även denna veckan varit förkyld. Sophie hade blivit smittad på dagis och sen hade då hon smittat mej. Fast jag har inte på långa vägar varit lika förkyld som hon. Hon blev förkyld för två veckor sen och är det fortfarande. Jag blev förkyld i söndags och är nästan frisk igen nu. Och då har ändå Sophie ätit mer medecin än jag och varit både jag och Gabi har varit nogrannar med att hon har ordentligt på sej. Själv har jag kanske varit slarvig på den fronten ibland. Men men. Det bättrar sej som sagt för mej och Sophie har åtminstone inte lika mycket snuva nu som i början, däremot hostar hon desto mer. Fast det börjar bli bättre också så sakteliga.

Hmm, det blev rätt mycket skrivit iaf. Jag kan verkligen inte hålla mej kort när jag ska berätta nåt. Jaja, Det gör antagligen inte så mycket :D