2 dagar kvar

Nu är det alltså bara idag och imorgon som jag är kvar i Sverige. Eller... jag kommer vara i Sverige en stund på tisdag också eftersom jag inte åker hemifrån förrän halv elva, och sen lyfter inte planet förrän tjugo i två. Så rent tekniskt har jag nu 51 timmar och 50 min kvar i på marken i Sverige.

Fast som tur är så är jag inte stressig och jag sover fortfarande hela nätterna. Inga såna jobbiga åkommor än. annars så ska väl det vara rätt vanligt, att stressa ur och tro att man kommer glömma halva packningen hemma och ligga och oroa sej nätterna igenom. Fast jag kanske inte borde prata så mycket om att jag har sluppit det för då kommer jag förmodligen börja med det nu. Det är bäst att jag tar i trä på detta, ett ögonblick *knack knack*. Så, nu håller vi tummarna för att jag slipper stress och oro de sista 51 timmarna också.

Annars, på tal om att sova. Jag drömde om världens äckligaste spindel inatt. Den hade en bakkropp som var stor som ett ägg och påminde lite grann om en avokade, fast mer ljusgrå i färgen. Sen hade den längt ljusröda ben, det var nästan så att det lös om dom I drömmen liknade vi benen vid att dom såg att vara radioaktiva, jag menar hur läskigt är inte det eller? Huvudet var bara stort och äckligt, jag kommer inte riktigt ihåg det så detaljerat. När jag upptäckte spindeln i drömmen satt den på en sängstolpe bara nån meter ifrån mej. Fast okaraktäristiskt nog av mej så började jag inte skrika, jag höll mej bara långt ifrån den. I vilket fall som helst så måste det ha varit en sån där säng med höga ben så sängen är i höjd med överslafen i en våningssäng fast det finns ingen underslaf, för jag var i sängen och skulle klättra ner och då satt ju spindeln vid just den stolpen där stegen var naturligtvis. Jag tänkte att jag smyger förbi den så kanske den låter bli att attackera mej, inte för att den verkade så aggresiv, jag var bara rädd för den. Men där jag satte handen hade den spunnit en tråd, så när jag kommer ner på marken så sitter spindeln fast i tråden som fastnade på min hand så när jag försöker rycka loss handen från tråden far spindeln med och åker rakt mot mej! Då får jag sån panik att jag vaknar. tur det egentligen för hade drömmen fortsatt hade jag bergis börjat skrika, både i drömmen och på riktigt och förmodligen väcka hela huset. *Ryser*. Det var iaf en av dom äckligaste drömmarna jga haft på länge nu. Och jag hoppas verkligen att jag aldrig stöter påd en där spindeln på riktigt!


Skriv vad ni tycker, tack!

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0