Helens blogg

Jag har börjat pussla ett nytt 1500 bitars pussel, och efter ett tag blev jag väldigt konfunderad. Jag hade nämligen tre bitar som jag inte för mitt liv kunde förstå var dom skulle sitta. Det var tre himmelsbitar, men där färgerna passade ihop fanns det ingen plats för dom. Så jag tänkte att det visar sej väl när jag bara blivit klar med hela himlen, då kommer jag tänka: "Aha! Att jag inte såg det." Så blev det dock inte. När hela himlen var klar hade jag fortfarande dessa tre bitar över, och nån annan stans kunde dom inte sitta för det fanns inte mer av den färgen. Då slog dte mej att jag kanske fått likadana bitar, och tänka sej, efter bara ett kort sökande hittade jag var bitarna skulle sitta, fast det satt redan identiska bitar där! Alltså har jag tre bitar för mycket, eller iaf hoppas jag att jag har dom för mycket och att det inte är så att jag saknar tre bitar nån annanstans istället!

                    

Jag längtar verkligen till imorgon när jag kan få sova ut ordentligt. Idag och igår jobbar jag nämligen heldar eftersom Sophie har blivit sjuk. Det är verkligen synd om henne för hon blir så lätt sjuk, och då kan hon inte sova på nätterna för hon hostar bara. Men hon vill ju inte sova på dagarna heller vilket betyder att jag inte heller kan vila. Så nu är vi båda två trötta egentligen bara den ena av oss vill sova, vilket betyder att båda två måste vara vakna. Sen kommer Johannes efter skolan och då ska jag göra läxor med honom och sen ska han till scouterna och då måste jag egentligen med för att vi ska betala för en hajk dom ska ha till pingst men jag kan inte följa med för jag kan inte lämna Sophie ensam hemma, och hon kan ju inte följa med för då blir hon bara mer sjuk, alltså måste jag ringa Oma Grete och se om hon kan komma hit och ta hand om Sophie kort medans jag går med Johannes till scouterna, om det inte regnar förstås för då måste Oma skjutsa Johannes och ta hand om det där med lägeranmälan. Och ja, det är en hel del att ordna med som ni förstår. Sen ska Per åka och handla ikväll och det var sagt att om Sophie inte blir sämre nu under dagen så kan hon följa med, hon älskar att följa med och handla. Det är bara det att det verkar som om hon blir sämre för hon hostar mer idag än igår och hon har börjat få snuva nu också. Och då kommer hon bli jätteledsen för att hon inte kan följa med till affären och förmodligen kan hon inte heller då följa med och hälsa på Oma Rosie på söndag som ligger på sjukhus med bruten hand. Vilket innebär ännu mer tårar. För hoppningsvis blir hon frisk snart, håll tummarna med mej för det!

Det säger inte jag, eller jo, jag har många drömmar. Men nu tänkte jag mer på att jag hade en dröm! Inatt. Jag drömde att jag var på Schönbrunns djurpark och när jag vaknade så hade jag en otrolig längtan efter att åka dit på riktigt och inte bara i drömmens värld. Så det gjorde jag! :P Eftersom jag låg i sängen till halv elva kollade jag först upp hur länge parken hade öppet, ifall det överhuvudtaget var nån idé att åka dit eller om jag bara skulle hinna vara där en halvtimme och sen stängde dom. Men det var inga problem. I april har dom öppet till halv sju, så om jag inte ville stressa ihjäl mej kunde jag åka ett tåg tio i ett, och vara inne i Wien klockan två. Sen tar det drygt 20 minuter att ta sej från tågstationen till djurparken men då hade jag iaf fyra timmar på mej i parken om jag ville det. Så länge blev jag inte kvar där utan jag gick redan efter tre timmar, men då var jag rätt nöjd så det gjorde ju inget :D Men på dom tre timmarna hann jag se alla djur jag ville se. Elefanter, geoparder, tigrar, giraffer, lemurer, Herr Nilsson-apor, pandor, isbjörnar, pingviner, bisonoxar och mycket mer. Jag såg till och med en kort glimt av isbjörnsungen, fast han gick precis in igen när jag kom dit (jag lovar, han gick inte in på grund av mej). Pandaungen har jag tyvärr inte sett än för han var också inne varenda gång jag var där. Däremot såg jag e lemurunge som var pytteliten! Mamma och Petra kanska kommer ihåg den lemurungen vi såg när vi var där tillsammans, men den här jag såg idag var ännu mindre! Den var lite mindre än min hand bara. Och jättestora ögon. den var jättegullig! Sen tycker jag om sälarna också. Jag lyckades komma dit lagom till matning, och vad det skvätter om dom största när dom slänger sej efter fiskarna! jag stod som tur var inte i skvättriktning så jag lyckades hålla mej torr, andra hade inte lika stor tur :P Sen såg jag också matningen av geparderna, där hade dom en lina i luften där dom fästa en halv hare som dom körde fram och tillbaka så att man fick se geparderna jaga också. Jag kan inte tänka annat än att både geparder, tigrar och pantrar är söta, det är verkligen bara stora katter, livsfarliga, men ändå katter, och alla katter beter sej likadant och dom är helt enkatl söta!

Så, till slut ska jag bara tala om att det finns folk som vanhelgar vilodagen även i Österrike! I förmiddags var det en av våra grannar som klippte gräset! Det ni, att han kunde med!? :P Om ni inte fattar var jag pratar om får ni läsa inlägget före detta.

Att söndag ska vara en vilodag är betydligt tydligare i Österrike än i Sverige, kanske för att statsreligionen i Österrike är katolism. Men för mej blev det först tydligt igår. Vi satt runt frukostbordet och diskuterade vad vi skulle göra under dagen. Vi ville göra en utflykt för det har varit en rätt jobbig vecka, men före utflykten ville Per också klippa gräset. Gabi var lite emot det eftersom det tar sån tid och solen lös då, men skulle inte göra det hela dagen enligt prognosen, och då ville hon utnyttja solen till utflykten. Men Per hade ingen lust att behöva klippa gräset på kvällen när vi kommit hem efter utflykten. Då sköt jag in ett förslag, varför inte klippa gräset på söndag när de iaf inte hade något inplanerat förrän senare på eftermiddagen? Svaret på det chockade mej fakiskt lite grann måste jag erkänna. Man kan inte klippa gräset på söndag eftersom det är förbjudet i Österrike! Och det är inte bara gräsklippning som är förbjudet, såga, slipa, bygga och allt annat arbete som för oväsen är förbjudet. Anledningen till detta är just det att söndag ska vara en vilodag och för att goda katoliker som faktiskt vill vila på söndagen inte då får bli störda av sånt oväsen. Man kan ju inte vila som alla grannar klipper gräset eller klyver ved som ni förstår. På ett sätt kan jag faktiskt se logiken i det hela, men som svensk tycker jag ändå att det är smått konstigt.

Visste ni att på tyska när man spelar poker och vill syna säger man "Hose runter" (byxor ner). När jag först hörde det tyckte jag att det var lite underligt, roligt men underligt. Att säga "jag synar" låter mycket vettigare, tycker jag. Fast då berättade Per att även i svenskan innebar förr "att syna" att dra ner byxorna på någon. Det användes i byggarbetslag, bland gruvarbetare och alla andra arbetsgrupper som bestod av stora starka karlar. Det var nämligen vanligt att syna alla nykomlingar i arbetslaget, alltså dra ner byxorna på dem. Förmodligen gjorde de så för att förnedra den nye killen så att han inte skulle försöka hävde sig och tro att han var något, det är i alla fall min teori. Men i vilket fall, även om det på tyska låter underligt just för att det är så tvetydigt, säger faktiskt vi svenskar precis samma sak när vi spelar poker, vi vet bara inte om det. Så ni kan ju tänka på dte nästa gång ni spelar poker vad det faktiskt är ni ber någon göra när ni säger att ni vill syna :P

                                   

Jag satte i mitt svenska sim-kort för att se om sms:en kom fram, och det gjorde dom. Så nu har jag läst grattis hälsningarna från Frida och Wictor också, så återigen tack så mycket :D

Ja, efter idag tror jag inte att jag får några mer grattis önskningar. Så här kommer det sista tacktalet :P

Tack min allraste bästa kompis Elin för det underbara kortet och brevet du skickat mej! Jag ska skriva ett svar på brevet imorgon, tror jag.

Sen vill jag även då tacka för dom försökte grattis-sms:en som jag fått höra om men tyvärr inte fått eftersom ni inte kände till mitt nya telefonnummer. Frida och Wictor, tack så mycket!

Om det är nån som känner att dom väldigt gärna vill ha mitt nya mobilnummer får ni skicka er önskan per mejl, för jag är inte dum nog att skriva det direkt här på bloggen.

Jag är 20 år! Är det nån som fattar det? Eller kan tänka sej att jag skulle vara 20 år, jag tycker själv att det känns som om det borde vara ett skämt. Om jag skulle gissa min egen ålder skulle jag snarare säga 18, det känns som en lagom ålder :P Och jag kan ju inte direkt säga att det är nåt stort att jag får köpa sprit på systemet nu heller eftersom jag ända sen jag kom till Österrike har kunnat köpa sprit i vilken affär som helst om jag velat. Det som snarare chockade mej var att jag fick ta med mej sprit över gränsen till Sverige själv när jag åker hem, eftersom jag är 20! Jaja, så är det med livet, det bara går och går och man blir äldre och äldre (låter som om jag hade fyllt 50!), fast 20 är ändå en positiv ålder tycker jag :D Nu har jag hela livet framför mej och jag är vuxen nog att verkligen göra allt jag vill nu :D Så det blir nog bra.

Idag har jag ju som jag tidigre berättat haft sovmorgon. Fatta vad skönt det var! Jag sov till kvart över tio, då gick jag upp och åt en lätt frukost i lugn och ro, sen klädde jag mej och gick och hämtade Sophie. När vi kom tillbaka kom Johannes rätt snart och jag och johannes började lite grann med läxorna så han kunde ha gjort en innan vi gick ut och åt, Gabi kom nämligen först en timma senare från jobbet. Allt gick smidigt, så när Gabi kom var en läxa avklarade redan och vi kunde åka till restaurangen där jag beställde sushi! tio sushi bitar och sex maki för ca 100kr, det är ett väldigt bra pris kan jag tala om för dom okunniga. Särskilt som bitarna var jättestora! Jag hade kunnat dela en sushi bit i tre delar och få lagom stora tuggor, men det är lite svårt när man äter med pinnar, men jag tog iaf bara halva åt gången.

Sen sak jag återigen skriva en officiell tacklista :P
Tack Malin för den jättefina presenten. Jag hade på mej sjalen redan när vi gick för att äta.
Tack Edit, Malin och Petra för dom glada sms:en, jag sprang till mobilen varje gång jag hörde den plinga :P
Tack Oskar, mamma och Sara för dom trevliga mejlen ni skickade.
Och tack mamma, Frida, , MalinSara och Rickard för grattis-kommentarerna här på bloggen.

Blev nästan ännu mer Oscar-tal den här gången, får se om jag har anledning att skriva ett imorgon också :D

Imorgon får jag sovmorgon! Och jag slipper laga mat eftersom vi ska gå på restaurang. Både de två grejjerna bara på grund av den detaljen att jag fyller år imorgon! Jag ska äta sushi :D som tur är slipper barnen det, dom hade nog inte gillat sushi kan jag tänka mej, men det är en kinesisk-japansk restaurang vi ska till så barnen kan äta buffé och jag och Gabi ska äta sushi. Det blir trevligt :D Men som sagt det bästa på hela dagen är nästan sovmorgonen. Gabi börjar lite senare på tisdagar men brukar i vanliga fall åka in till skolan (hon är lärare) i ungefär normal tid ändå för att utnyttja tiden till att kopiera och förbereda och sånt. Och det funkar ju bra eftersom jag ändå finns och kan ta hand om barnen på morgonen. Men eftersom jag fyller år just en tisdag iår så passade jag på att fråga om jag kunde få sovmorgon, och det gick Gabi med på. Så jag ser jättemycket fram emot känslan av att kunna ligga kvar i sängen och dra mej till halv elva om jag känner för det en helt vanlig vardag. Trevlig omväxling mot att gå upp halv sju varje vardag.

Sen vill jag skriva tyck till mamma, pappa, Johan och Petra för kortet, det var jättefint och jag blev väldigt glad av det. Och jag vill tacka Edit för det underbart virriga brevet jag fick av henne, det muntrade också upp mej en del, inte för att jag var nere men ändå :D
Hmm, det lät lite smått som en tacktal vid en Oscarsgala eller nåt sånt, fast jag får väl passa på nu eftersom jag förmodligen aldrig kommer få möjligheten att hålla tacktal vid den riktiga Oscarsgalan :P
När jag får fler kort kommer jag skriva ett officiellt tack till personerna som skickade dom här också :D Skickar ni mejl eller sms nämner jag kanske er lite smått också :P

Det första jag tänker berätta är att vi hade 21°C utomhus idag! Jag gick omkring i T-shirt och åt glass :P Ibland känner man verkligen fördelarna med att ha flyttat söderut :D Även om det inte är så långt söderut.

Sen tänkte jag bara berätta att skolan i Österrike känns bara mer och mer komplicerad. Bara att köpa ett häfte för nåt ämne är en hel liten vetenskap. För det första kan man inte som i Sverige bara köpa ett block som ser fint ut och ta med det till lektionen, utan alla i klassen ska ha likadana block, och då måste man alltså först ha rätt om det ska vara linjerat eller rutigt, A5 eller A4, med eller utan marginal-linje, hur många blad häftet ska ha, 20,30 eller 32 (kan finnas fler också tror jag), och vilket avstånd det är mellan linjerna. Jag menar, när man går in på Libro (affären som säljer skolmaterial bland annat) så upptar enbart alla olika häften en vägg! Fattar ni att man verkligen måste skriva upp exakt vilket häfte det är man behöver innan man ger sej ut i ett försök att köpa nåt, annars är riskan stor att man kommer tillbaka med fel häfte.

Jaja, inte mycket jag kan göra, och nu behöver jag ju bara stå ut med detta häftvansinne i två och en halv månad till, sen kommer jag hem till Sverige!

Jag är frustrerad! Här sitter jag och skriver en massa inlägg men får absolut ingen respons (kommentarer alltså). Och säg inte att ni inte har läst bloggen det senaste, jag ser allt att jag haft minst fem unika besökare varje dag de senaste dagarna!

Ja, det närmar sej nu. Sju dagar kvar (15 april alltså), och nåde de av er som kallar sej mina vänner som inte skickar kort, sms eller ens ett mejl :P Upplysningsvis så behöver ni lägga kortet på brevlådan senast fredag innan de tömmer, men allra helst redan på torsdag så att det med säkerhet kommer fram i tid. Nu har jag till och med påmint er så nu har ni ingen bra ursäkt om ni glömmer!

Jag väntar på alla kort! :D

Jag läste precis att OS-facklan släcktes av polisen i Paris av säkerhetskäl. Det stod också att flera människor har gripits både i Paris och i England eftersom demonstrationerna mot hur Kina behandlar Tibet blev lite för tumultartade. Ärligt sagt tycker jag att båda sidor i den här frågan gör fel just nu. Kinas sätt att behandla Tibet, och även sitt eget folk som försöker säga emot regeringen, är överhuvudtaget inte okej. Men när de som demonstrerar mot detta börjar bli våldsamma går dom också emot den olympiska andan. Det innebär alltså att det ska vara paus från alla krig och fejder under de olympiska spelen. Och man kan ju inte direkt påstå att demonstranterna skulle vara speciellt fredliga som det ser ut nu.

Själv tycker jag nog att folk sänker sej mot Kinas regerings nivå när de, i princip, börjar bråka med fackelbärarna som ska visa att OS snart börjar och att det är dags att lägga ner stridsyxan. Iofs tycker jag inte att vi bara ska sitta och titta på hur Kina förtrycker Tibet, men att bojkotta OS är fel sätt att visa sitt missnöje på. Det är snarare så att vi verkligen borde visa nu att vi fortfarande kan lägga stridigheter åt sidan när det är dags för OS. Man kunde göra det förr när de olypiska spelen var nya, och jag tror inte att antikens folk var mindre arga på varandra under sina krig än vad människor är idag. Jag tror bara att dagens människor inte känner samma vikt i att hedra sådana traditioner. Och det är ju egentligen rätt sorgligt, tycker ni inte?

                    

Okej. Jag kan bara säga, WOW! Eller nä, jag kan säga mycket mer vilket jag också kommer göra :P Ni trodde väl inte att ni bara skulle behöva läsa wow och sen kunna se en massa bilder?

Som vid "China Swan Lake" börjar jag min berättelse med när jag åkte hemifrån. Jag hade kollat upp var det skulle ligga på en karta så jag visste vilka gator jag skulle följa för att komma rätt. Det andra (efter det vanliga tåget till Wien) var bara att jag skulle åka spårvagn också, det har jag inte gjort så mycket hittills för tunnelbanan brukar komma rätt nära dit jag vill. Men nu åkte jag alltså spårvagn första gången själv också, men det var inga problem och jag hade stenkoll på vart jag skulle, plus att tälten var otroligt stora med stora skyltar, så även det här var svårt att missa. Men när jag kom dit visade jag upp min biljett och blev glatt välkomnande in i tältfoajén. Och när dom kallar det ett tältpalats är det verkligen precis vad dom menar. Det är flera tält som dom satt ihop, så det fanns en massa gångar att gå omkring och titta i innan det började. Det fanns bland annat ett café, en restaurang, en shop och som jag redan nämnt foajén. Och i foajén fanns det små barer där man kunde köpa afrikanska viner eller likörer, och även vanlig läsk för barn. Jag drack en Amarula cream likör (tror jag att den hette, det var iaf en afrikansk frukt som blivit gjord till likör) som smakade riktigt gott. Man kunde även i foajén köpa sej små rätter, motsvarande varmkorv med mos i storlek ungefär, fast afrikanska rätter. Det åt jag inte eftersom jag precis hade ätit innan jag åkte och inte var hungrig. Jag kan tillägga förresten att det var otroligt varmt i tältet. Jag hade bara en långärmad t-shirt och relativt tunna byxor på mej men det var nästan att jag svettades där inne!

Iaf, sen gick jag och letade upp min plats som var riktigt bra. Inte precis vid scenen men tillräcklgt nära för att jag skulle kunna se allt som hände ordentligt. Och vad det hände för saker. Det fanns till att börja med en liveorkester och tre sångare som sjöng till nästan alla framträdandena, och sen fanns det stora grupper dansare, och gummimänniskor, jonglörer och fantastiska akrobater. Och jonglörerna jonglerade med en massa saker. Det fanns två stycken som använde vanliga bollar, men vilka tricks dom kunde. Killen jonglerade mot golvet och rörde på benen mellan bollarna hela tiden så det såg ut som om han dansade samtidigt, och sen jonglerade han och tjejen tillsammans fem eller sex bollar med bara en hand var. Sen fanns det tre tjejer som på fötterna jonglerade stora urnor och bord! Och två killar jonglerade i princip med människor. Även dom använde fötterna och höll på att kasta upp en tjej och en kille i luften så att dom snurrade och voltade och växlade mellan att sitta på och ligga på jonglörens fötter. Sen kastade de två jonglörerna människorna mellan sej. Helhäftigt! Jag skull egentligen kunna berätta en massa mer om föreställningen, men jag ser att det redan har hunnit bli rätt mycket text. Och det var ju några som inte orkade läsa hela mitt inlägg om "China Swan Lake" för att det var så långt. :P Så jag avslutar nu det här inlägget med att berätta att jag köpte programhäftet som ni kan få se när jag kommer hem och cd-skivan med all musik ifrån showen.

Och nu kommer bilderna (för tredje gången kan jag tala om eftersom det har krånglat för mej med det här inlägget!)

         

                              

                  

                       

Nu är jag tillbaka från Wien och jag måste erkänna. Jag köpte nåt utöver vykorten. En glass. Men jag har längtat efter en glass i månader nu och idag var det så fint väder så jag kunde inte motstå frestelsen. Men det var det enda jag köpte som inte var planerat. Fast det kan bero på att jag inte vågade gå in i nån annan affär av rädsla att komma ut med en fattigare plånbok. Jag har inte köpt det där låset än förstår ni. Men jag tycker det var rätt bra gjort av mej ändå :D Jag motstod iaf frestelsen att gå in i alla trevliga klädaffärer som finns. Det är ett framsteg :D Och nu har jag nya böcker från biblioteket som inte behöver lämnas tillbaka än på fyra veckor så kanske kan jag undvika att åka in till Wien före det, på det sättet behöver jag inte ens ta risken att frestas att köpa saker. Men men, det får vi väl se. Imorgon är det nämligen ingen fara att åka in till Wien, det är inga affärer öppna, fast frågan är om dom kanske har en shop på cirkusen? Fast då ska jag inte köpa alltför mycket ändå, bara det nödvändigaste ;P

Ja, så var det snart dags igen. Imorgon ska jag nämligen se Afrika Afrika! (här är en länk till deras hemsida) Det är en afrikansk cirkus som är megastor, ca 50 artister eller nåt sånt har jag läst. Gabi och Johannes var på den förra året och säger att det är en otroligt bra föreställning så det verkar ju lovande :D Vad jag vet kommer det vara afrikanska dansare, jonglörer, akrobater, gummimänniskor och allt möjligt roligt. Så det kommer nog bli den roligaste cirkus jag någonsin har varit på. Gabi jämförde den med Cirque du Soleil och sa att Afrika Afrika! var bättre just för att det var mer afrikansk kultur i föreställningen och inte bara fantastiska cirkusnummer.

Annars så ska jag in till Wien idag för att gå till biblioteket. Måste lämna tillbaka böcker senast idag, annars blir det straffavgift. Och jag kan säga att straffavgiften är inte liten här. 1?/bok/dag. Så för tillfället har jag två böcker hemma. Om jag inte lämnar tillbaka dom idag utan först nästa helg skulle jag vara tvungen att betala 14?! (ungefär 140kr!) Och det för en veckas försening. Det är verkligen en bra motivation till att lämna tillbaka böckerna i tid kan jag ju säga. Sen om vädretär bra, vilket är just nu i Hollabrunn iaf, så ska jag nog gå lite på stan också. Fast jag ska försöka avhålla mej från att köpa saker! Några vykort är det enda jag tillåter mej att köpa, och det är ju inte så dyrt (plus att jag har ju fått lön idag så)

Hmm, finns det nåt mer jag kan berätta? Jag har sökt till gbg universitetet nu. Jag har anmält mej till boplats.se för att få en lägenhet sen till hösten. Jag har verkligen börjat ställa in mej på studenlivet nu kan jag säga. Jag har kollat upp vilken studentkår jag kommer tillhöra, vad det finns för föreningar där (jag funderar på om jag kanske ska ta en salsa kurs :P ) och jag har läst om institutionen för orientaliska och afrikanska språk som jag kommer plugga japanska på, det verkar vara ett väldigt trevligt ställe. Det är ett eget hus och jag har läst kommentarer från elever som pluggar japanska där nu och alla säger att det är en jätterba gemenskap eftersom det är ett eget ställe och att alla lärare är jättesnälla och hjälpsamma. Så jag riktigt längtar efter att få börja plugga igen! Det trodde jag aldrig att jag skulle säga men så är det. Ojojoj, vad ska det bli av mej? :P

(Sorry Malin, det vi pratade om provar jag nån annan gång. Jag har ingen ork för det nu)

Okej, jag erkänner, jag är helt totalt fascinerad av "China Swan Lake". För nu kommer ytterligare en bild och lite hänförd information om föreställning! :P



Men ärligt talat, skulle ni inte vara hänförda om ni såg nån som gjorde sånt här? Kolla bara in hur hon står längst till vänster, jag menar, jag skulle vara överlycklig om jag kunde stå så på marken, med hela foten och inte bara tåspetsarna i marken!

Sen har jag glömt att nämna gummimänniskan. Ärligt talat, den glädjen jag kände över att jag kunde gå ner i brygga försvann på ett fingerknäpp när jag såg alla (o)möjliga saker som hon kunde. Hon kunde gå ner i brygga, fast djupare. Hon stod på en pall ungefär med ett hål i mitten där hon dök ner med huvudet och sen ut med huvudetså att säga under fötterna. Om man sett henne från sidan hade hon sett ut som ett C, med huvudet i nederkant! Sen la hon sej också på mage och kunde då lägga rumpan på huvudet. Ni vet när man slänger över benen bakåt som i en bakåtkullerbytta ungefär för att stretcha ryggen, så gjorde hon, fast åt andra hållet då! Jag tror banne mej inte att hon hade några ben i kroppen, hade hon haft det skulle hon inte kunna röra sej på det sättet.

Så, nu ska jag berätta om den fantastiska föreställning som jag var på igår. Jag var där rätt tidigt eftersom jag åkte tåg in, och då kan man ju inte alltid så noga välja exakt när man vill vara inne. Men det gjorde inget. Jag var i Wien en timme innan det hela skulle börja men då skulle jag först köpa två tunnelbanebiljetter och en tågbiljett för hemresan också. Jag tänkte att det var smartast att köpa det när jag visste att jag hade tid istället för att vänta till efter föreställningen, som jag inte hade en aning om hur lång den skulle vara. I vilket fall så var jag inte riktigt säker på exakt var Wiener Stadthalle, där det skulle vara, låg. Jag visste på ett ungefär, alltså jag visste vilken tunnelbanestation och i vilken riktning jag sen skulle, men jag hade inte varit där tidigare så lite tid till övers för eventuella vilsegångar var ju också praktiskt. Nu gick jag iofs inte vilse eftersom det är en stor byggnad och var rätt svår att missa. Men sen att veta vilken ingång jag skulle genom var svårare. Det fanns nämligen en norr- och en sydingång som låg på samma sida av huset (östra sidan så att säga). Jag lyckades ju då välja fel ingång men biljettkontrollanten var snäll och sa att han kunde släppa in mej iaf och så berättade han hur jag skulle gå för att komma rätt. Då hittade jag faktiskt rätt på första försöket :D Så skulle man återigen visa biljetten för en vägbeskrivning till sin plats också. Den hittade jag också väldigt snabbt. Jag satt relativt långt bak, inte på parkett utan ännu längre bak. Men jag satt rakt framför scenen så jag hade väldigt bra sikt ändå eftersom den delen var lutat så att man alltid satt lite ovanför raden framför. Sen fanns det två stora bildskärmar bredvid scenen där de visade närbilder så att säga, precis som på en konsert. Fast när jag kommit så långt att jag satt på min plats var det fortfarande en halvtimme tills det började så jag satt och läste lite i några reklamhäften som de lagt ut på stolarna.

Sen började showen! Efter bara fem minter var jag fast, och efter tio minuter var jag helt andlös, så imponerande var det. Som jag sagt tidigare var det en blandning av akrobatik och balett och det var verkligen underbart. Baletten var otroligt elegant framfört och akrobatiken var häpnansväckande. Till exempel en grej som var rätt tidigt i showen imponerade stort på mej. Tre personer höll i kanske fya meter långa stänger rakt upp i luften. Stängerna stod på axlarna på dem och de använde händerna för att stabilisera. Sen kom tre andra och klättrade rakt uppför stängerna som om de vore apor. Och det var verkligen inga handtag eller nåt som kunde göra det lättare för dem, för när de skulle ta sej ner gled de helt enkelt nerför stången, oftast med huvudet före. Fast det mäktigaste med det var när de började hoppa mellan stängerna. Stånghållarna stod med fem till tio meters avstånd och en personklättrade upp i den ena, tog sats och hoppade till den andra stången som han fångade mellan benen så att han blev hängande upp och ner. Jag kan väl säga att jag hoppas att de artisterna hade suspensoar på sej!





Historien var så att prinsen ser i en dröm hur en prinsessa i Asien blir bortrövad och förtrollad till en svan av en ond örn. Han blir genast förälskad i henne och bestämmer sej för att söka efter henne för att rädda henne ur den onda örnens klor. På sin färd åker han bland annat båt över Nilen (det är den scenen där de hoppar mellan stängerna översta bilden). Han passerar även igenom sydasien (nedre bilden den lilla bilden i nedre vänstra hörnet. Jag kan lägga till att det hon håller i händer och på fötter är små ljustakar med värmeljus som brinner i, och hon håller på och rör på sej i olika akrobatiska ställningar med dem hela tiden kvar.) När han kommer till den förbjudna staden Peking känner han att svanprinsessan måste vara nära. Prinsen hittar till sjön han sett i sin dröm där prinsessan blivit förvandlad och där träffar han på henne. Prinsessan inser att prinsen är hennes räddare och båda två är otroligt lyckliga. De dansar tillsammans med en hel flock vita svanar (svanarna åker rullskridskor för att få en mer flytande dans), och även fyra grodor gör dem sällskap (de dansade stående på händerna i säkert fem minuter!) Den sista scenen jag beskrivit är bilden under här och kolla in svanprinsessans ställning!



Men mitt i lyckan kommer en svart örn och för bort prinsessan och prinses måste fortsätta sitt sökande.

Paus. Efter den scenen hade det gått en timme och en kvart ungefär och det var dags för 20 minuters paus. För artisternas skull!

Prinsen blir ledd till den svarta örnens grotta där en svart svan dyker upp. Hon försöker förföra prinsen och få honom att glömma svanprinsessan. Prinsen går i fällan när han tror att den svarta svanen egentligen är svanprinsessan, och örnen skrattar ondskefullt och pekar mot den riktiga prinsessan. Svanprinsessan flyr med krossat hjärta tillbaka till sjön där hon berättar för alla djuren om prinsens svek. När de sörjer som mest dyker den svarta örnen upp, och mer och mer örnar kommer och omringar dem. Men prinsen kommer och besegrar alla örnar och räddar livet på alla svanarna. När den onda örnen är borta förvandlas alla svanar tillbaka till vackra flickor och överlycklig kan prinsen äntligen gifta sej med sin prinsessa. Och de levde lyckliga i alla dagar!

Sött historia va? :D Jag upprepar, det var en fantastisk föreställning! Bilderna jag lagt upp i det här inlägget har jag själv fotograferat från ett programhäfte som jag köpte i pausen.

Okej, jag jobbar egentligen nu, men Sophie leker för sej själv och Johannes äter så jag tänkte bara snabbt uppdatera er att showen igår var fantastisk. Men jag ska skriva ett längre inlägg om det ikväll. Hade tänkt att göra det på förmiddagen men då sov jag istället för jag kom hem först halv ett igår natt, sonmnade runt ett och gick upp tjugo över sex imorse! Men nån gång ikväll ska jag skriva hur underbart det var :D Fast det blir nog först runt åta-nio tiden så är ni medvetna om det.